Veckans text - Kroppen minns - Själen vet
2025 lärde oss att släppa taget. Inte för att ge upp – utan för att överleva. Det var året då mycket föll isär, masker sprack och gamla versioner av oss själva inte längre gick att bära.
2026 ber oss om något annat. Nu handlar det inte om att hålla ihop – utan om att resa sig. Det här är en vändpunkt. Ett skifte där det inte längre räcker att ha förstått, bearbetat eller överlevt. Det som väntar kräver närvaro, sanning och mod att stå i det som är levande i dig nu.
Allt som byggts på anpassning, självförnekelse och gamla mönster tappar sin kraft. Inte som ett straff, utan för att det inte längre hör hemma i det du är på väg in i. Du kanske känner igen det: elden som börjar vakna, känslan av att inte kunna hålla tillbaka längre.
Du har gjort jobbet. Läkt. Sett igenom. Men ännu inte fullt ut tagit plats. Den här tiden handlar om att kliva fram utan att förminska dig. Om att låta själ gå före ego. Om att välja relationer, sammanhang och riktning som ger näring – inte dränerar. Ju mer du står i din sanning, desto tydligare blir det som är menat för dig. Inte genom kamp. Utan genom klarhet, gränser och närvaro. Dörren är öppen. Frågan är inte om du är redo. Utan om du är villig att kliva in. Och kom ihåg: läkning är inte något du tänker dig fram till. Den sker i kroppen, i nervsystemet, i de små valen där du inte längre sviker dig själv. Kroppen minns vägen hem.
Kroppen minns. Själen vet.